iceandfire.blogg.se

Titel: Zelda

Serie: Ingen direkt "serie" men det finns en uppföljare så man kanske kan kalla det en serie?

Författare och tecknare: Lina Neidestam

Utgivningsår: 2009

Sidor: 149

 

Om jag ska vara ärlig vet jag inte riktigt varför jag lånade hem Zelda. Jag hade hört ganska mycket om den och så stog den där så mina tankegångar gick på ungefär en sekund och det de sa var: TA DEN! Så jag lånade hem den med inga större förväntningar, lite porrig feminism kanske (jag läser så passande böcker för min ålder att det nästan är löjligt). Och ja, sex finns det gott om kan man ju säga. Även ganska många "råare" skämt och en galen huvudkaraktär men av någon anledning var det askul. Jag satt seriöst och skrattade mig igenom hela albumet. Jag tror faktiskt jag föredrar seriealbum som följer en historia istället för när tecknare bara babblar på om lite random saker.

 

Berättelsen följer den bloggande ultrafeministiska 80-talisten Zelda som är ganska extrem men jäkligt rolig också. Jag älskar att hon alltid säger emot sig själv och är extremt krävande för sin omgivning. Hon babblar konstant och vill gärna visa sig som den starka självständiga kvinnan fast hon egentligen är ganska svag på många plan. Jag gillar att det trots överdrivheten fanns en baktanke med allt ihop och det är ett par väl valda serier som följer Zelda dagliga liv. Jag skrattade verkligen hela tiden! Den bästa delen var när hon bestämde sig för att bli "vildkvinna", haha jag dog av skratt! Bilderna är väldigt detaljerade och helt i färg vilket jag verkligen uppskattar och jag gillar Neidestams "stil" eller vad man ska kalla det.

 

Till min förvånig tyckte jag riktigt mycket om det här albumet och jag kan definitivt rekommendera det (om du är känslig för sex i böcker är det dock inget tips, haha). Jag kommer helt klart att plocka upp del två någon gång för att se hur det går för lilla Zelda. Den slutade ganska "jahopp" så det ska bli kul att läsa fortsättningen!

 

P.S! Kom just nu på hur otroligt svårt det är att skriva recensioner på seriealbum och grafiska romaner. Det känns helt fel och det blir bara massa babbel. Till er där ute som läser seriealbum, vad ska man ha med i en recension egentligen? Jag står bara och stampar här borta och fattar ingenting, haha. Några tips?